Välkommen till Attigårdens Kennel

Ewa och Fabian m Svarten upp och ner som vanligt och Trolla sned och vind - foto till min 70-års dag

 

 

Kennelnamnet Attigårdens registrerades 1971 den 1 oktober av Willy och Folke Eriksson, Hans föräldrar. Då var det schäfer och pudel och yorkshireterrier som gällde. Vi föder upp Golden Retriever sedan mitten på sjuttiotalet då vår första Golden Retriever - Laika - kom till kenneln. Hans och jag blev delägare i kenneln i början av 80-talet. Vi födde upp några schäferkullar men den epoken tog slut 2002. Två ryska fläckiga stövare har också varit vi vår ägo. Tanken var uppfödning - men rasen var så liten och tämligen okänd. Så valpar efter vår Taiga blev bara en dröm.

Våra hundar används både till praktisk jakt, utställning och lydnad och bruksarbete och som tjänstehundar - framför allt räddningshundar - med bra resultat. Vi har också levererat en hund som utbildats till ledarhund i Norge. Dean - från vår P-kull - är nu ögon till en ung synskadad tjej i Norge. Våra hundar är fram för allt trygga familjemedlemmar - inte minst viktigt i dagens samhälle.

Vår målsättning är att behålla en golden retriever som har dom rasspecifika egenskaperna - vänlig, följsam, sund, apporteringsvillig , nyfiken och orädd - och som lever upp till rasbeskrivningen exteriört. En Dual Purpose Golden! Från och med oktober 2018 är också min svägerska Åsa Eriksson delägare i kenneln. Cirkeln är sluten! Och Kennelnamnet Attigården kan leva vidare när jag lägger av.

 

       

 

Valpplaner 2020

 

SEVCh Attigårdens Golden Untroubled Lady

  Sussie ska paras nästa löp (någon gång våren 2020) med

NUCH DKCH(u) Falkirk's Caution Wake Turbulence

.    

2016 – ett sorgens år på Attigården

Svarten med husse Hans Eriksson

Svarten med husse Hans Eriksson

Det blev inte alls som vi planerat 2016- utan livet tog en helt ny vändning.   Hans avled hastigt och oväntat den 12 april Jag blev ensam efter 50 år tillsammans - och 48 år som gifta. Med stöd av min fantastiska familj - Ewa och Fabian och Hans systrar, min bror och brorson - så går livet vidare. Jag klarade av min 70-års dag - och blev väldigt firad. Jag har ordnat upp bouppteckning, sålt traktor, ordnat med bilar och släpvagn, bytt fönster på Storåsen och jagat något mer än jag brukar. Fabian bor här hos mig - han har fått jobb på Östrand Ewa och Niklas har fått jobb i Sundsvall - så nu samlas familjen igen. Jag jobbar på med mina projekt inom standardisering, mark- och miljödomstolen med vindkraft och vattenkraft som specialitet och är nu också tillbaka till Östrand och Helios-projektet för att jobba med gröna certifikat - el och även med mitt gamla jobb med ledningssystem och revisioner. Hans har fått sitt sista vilorum i skogen på berget ovanför vårt hus. Allt enligt Hans önskan. Han är saknad - jag har haft en tung vinter och vår men med hjälp av en förstående läkare som såg hur dåligt jag mådde så känns det som jag snart är på banan fullt ut igen. Svarten hänger med än - och  är pigg och glad. En valpkull har jag också klarat av under hösten och kvar i huset blev en liten Sussie. Som vanligt fick jag härliga valpköpare - utspridda från Narvik i norr till Karlstad i söder.    

Senaste nytt

Året 2019 går mot sitt slut

Advent


Adibas valpar har flyttat till nya hem. Ett trilskande knä - skadades 5.5 - gör att jag inte kan röra mig som jag vill. Tråkigt för hundarna - och för trädgården. Lägret i Albacken klarades av - men blev lite tråkigt för Sussie då hon fick läggas in på Djursjukhuset - för många knottbett alternativ ett lätt ormbett. Tack alla ni som tog över matlagning och fixade en härlig middag. Tack till Anna Holter för träningstips mm. En tripp till Sunne och en lite misslyckad utställning för Sussie - men trevligt ändå. Och jag fick träffa Ulla på Vassruggen - det bästa med resan. Tog äntligen tag i ombyggnadsplanerna för en snedskrubben uppe. Har röjt och kört på återvinning och till Erikshjälpen och gjort ett och annat fynd! Jazz har varit här en vecka - nu är det Struls tur och sen Evitas. Och så kanske lite älgjakt för min del. Ny kyl och frys i köket, dom gamla till valpstallet , ny kyl på Storåsen - Ewa och Niklas har snickrat och flyttat om och kört skrot.
Hösten inleddes med att Fabian blev väldigt sjuk - drabbades av något så ovanligt som Lamiers Syndrom. Det var nära ögat att han inte klarat sig. Tack och lov för skickliga läkare. 10 dygn på sjukhus blev det.
Det blev ingen älgjakt - det blev valpar istället på Attigården. Den 15.9 föddes vår W-kull efter Geila och Figge. 1 tik och 2 hanar. En något dramatisk valpning - men det gick bra. Geila är en fantastisk tik - men det blir inga fler valpar efter henne. Valparna fick bo inne i huset - det gick bra men det var ganska rörigt. Trolla och Sussie har varit så bra med valparna - Sussie lektant och Trolla fostrar. Nu har valparna flyttat till sina nya hem och lugnet återvänt till huset. Jag fortsätter jobba - Fabian är också tillbaka fullt ut på jobb efter en lång sjukskrivning och behandling.
Mitt i allt så hade vi valpträff för V-kullen. Med Evelina hemma - så roligt så.
Nu planerar vi för framtiden - Åsa med LillStinta och jag med Sussie. Mer om våra planer kommer så småningom - först ska jag samla mig efter den här kullen.
Huset är julpyntat - ovanligt tidigt - men tomtarna ville in i värmen.

En del av min tomtesamling